Sigma erbjuder några högkvalitativa 35mm-objektiv från sin 'Art' -serie, inklusive den utmärkta 35mm F1.4 DG HSM Art, som ursprungligen var designad för DSLR men också tillgänglig i Sony E- och L-monteringsalternativ för spegelfria kameror. Det finns också monster 35mm F1.2 DG DN Art-objektiv, designat speciellt för Sony E- och L-monterade spegelfria kameror, som går extra brett i bländarvärde men tippar skalorna på över ett kilo. Däremot är 35 mm F2 DG DN typiskt för "Contemporary" -serien när det gäller att ha en relativt kompakt och lätt byggnad, väger bara 325 g trots att den har ett helt metallhölje.
Specifikationer
Montera: Sony E, Leica L.
Full ram: Ja
Autofokus: Ja
Bildstabilisering: Nej
Objektivkonstruktion: 10 element i 9 grupper
Synvinkel: 63,4 grader
Membranblad: 9
Minsta bländare: f / 22
Minsta fokuseringsavstånd: 0,27 m
Maximalt förstoringsförhållande: 0,18x
Filterstorlek: 58mm
Mått: 70x65mm
Vikt: 325 g
Nyckelfunktioner
Vi kommer till metallarbeten som presenteras i designen senare men det skiljer Sigma säkert från många konkurrerande linser. Autofokus är baserad på en stegmotor som driver en helt intern mekanism, så det främre elementet varken sträcker sig eller roterar under fokus. Manuell fokusering är tillgänglig via en elektroniskt kopplad, räfflad fokuseringsring av metall. Linsen har också en räfflad bländarring i metall, som har en A (automatisk) position för kameradriven kontroll, samt erbjuder praktisk kontroll i en tredjedel f / stop-steg. Till skillnad från vissa linser med bländarringar finns det dock inget alternativ för att avklicka för steglös bländarstyrning vid filminspelning. Bländaren i sig är baserad på ett 7-bladigt membran, som är rimligt rundat.
Den optiska vägen baseras på 10 element i åtta grupper, komplett med ett SLD-element (Special Low Dispersion) och tre asfäriska element. Sigmas vanliga Super Multi-Layer-beläggning används för att minska spökelser och flare.
Bygg och hantering
Helmetallkonstruktionen har precisionsskurna aluminiumsektioner såväl som inre delar av metall. Objektivkåpan är också tillverkad av metall och objektivet levereras även med både ett vanligt plastlinsskydd och ett magnetiskt metallalternativ. En magnetlinshållare på en karbinhake finns som tillval. Sammantaget är konstruktionen robust och känns av mycket hög kvalitet och innehåller en vädertätning på den belagda mässingsmonteringsplattan.
Prestanda
Autofokus är snabb och praktiskt taget tyst, medan den elektroniskt kopplade manuella fokusringen fungerar med jämnhet och utmärkt precision. Liksom de flesta stegmotorbaserade fokuseringssystem finns det dock ingen fysisk fokusavståndsskala och därför inget markdjup för olika bländare. Bländarringen erbjuder ett taktilt alternativ för fotografering i manuellt läge och bländarprioritet.
Skärpa är mycket bra över hela bilden när du fotograferar vidöppen vid f / 2 och blir helt utmärkt mellan f / 2.8 och f / 11. Vinjettering är ganska uttalad vid f / 2 men blir mycket reducerad vid f / 2.8. Tack vare den optiska designen kontrolleras beläggningar och huva, spökning och flare. Lateral kromatisk aberration kan vara något synlig runt kanterna med hög kontrast mot ramens hörn, och tunnförvrängning kan också märkas. Korrigeringar i kameran är dock allmänt tillgängliga.
Exempel på bilder
Labtest
Vi kör en rad laboratorietester under kontrollerade förhållanden med Imatest Master-testpaketet. Foton av testkartor tas över bländar- och zoomområdet (där sådana finns) och analyseras sedan för skärpa, förvrängning och kromatiska avvikelser.
Vi använder Imatest SFR (spatial frequency response) -diagram och analysprogramvara för att plotta linsupplösning i mitten av bildramen, hörn och mittpunktsavstånd, över bländarinställningarna och, med zoomlinser, vid fyra olika brännviddar. Testerna mäter också förvrängning och färgkant (kromatisk aberration).
Skärpa:
Skärpanivåerna är utmärkta över hela bildramen, i större delen av bländarområdet. De tappar bara lite när de skjuter vidöppna vid f / 2 eller vid de smalaste bländarna mellan f / 16 och f / 22.
Kantning:
Lab-testresultat för färgkanter är mycket imponerande och vid fotografering i verkligheten är kromatisk aberrering i sidled bara något synlig mot ramens hörn, även under svåra förhållanden, som när man skjuter mörka trädgrenar mot en ljus himmel.
Förvrängning: -1.46
En negativ poäng indikerar tunnförvrängning, en positiv poängkudde. Poängen noll betyder ingen distorsion.
Precis som med färgkanter är lab-testresultatet för distorsion ganska bra, men när man fotograferar mycket enhetliga former som arkitektoniska byggnader kan tunnförvrängning märkas.
Dom
Denna Sigma Contemporary-lins är snyggt designad, oklanderligt byggd och vackert färdig. Den är mycket robust men ändå kompakt och lätt, vilket gör den till en idealisk gatalins för dagliga fotografering. Bildkvaliteten är mycket bra och även om vinjettering, färgkant och förvrängning kan märkas under vissa förhållanden, fixas de enkelt med korrigeringar i kameran. Sammantaget är det ett fantastiskt objektiv till ett bra pris.
Sigma 65mm F2 DG DN Samtida recension
De bästa Sony-linserna
Den bästa Sony-kameran
Sony A7 vs A7 II vs A7 III
